Godheten som inte får visas

Godheten som inte får visas

Stefan Jarl (foto: Tage Rönnqvist) Hur fritt är ordet i Sverige idag? Det är en fråga vi behöver ställa oss, stående inför de kritiska val vi har att göra detta år. Våra dagisbarn har blivit lukrativa råvaror. Klyftorna i samhället ökar med en takt som gör Sverige till ett häpnadsväckande särfall i Europa. Fascister sitter i Riksdagen och tiggare i gathörnen. Den internationella gruvindustrin har givits fri lejd att fördärva vår svenska natur med stöd av lagstiftning så generös att inte ens diktaturer i Afrika kunnat “öppna marknaden” för skövling på samma sätt. I denna anda så har Sveriges en gång ambitiösa klimatstrategi omintetgjorts. Allt medan Försvarets Radioanstalt bedriver grundlagsvidrig hackerverksamhet beställd av USA, samtidigt som regeringen bistår Storebror i hans utomrättsliga drönarmord och massövervakar hela Sveriges befolkning i strid mot EU-domstolen. Listan fortsätter. Under denna orgie av förtryck och systematisk girighet så skor sig en nystark överklass på nedmonteringen av allt det som en gång, genom mångas offer gjorde vårt land till en ledstjärna i en värld förmörkad av hänsynslös orättvisa. Vad är det som håller på att ske? Verkligen. På djupet. Det har gått så fort och det går allt fortare. Det är naturligtvis en befogad fråga. Och något vi tillsammans behöver reda ut så att vi inte vi ger fortsatt manadat till de krafter som drivit oss ända fram till avgrundens rand. Därför behöver vi en fri debatt där vi kan gå på djupet bortom den triviala partipolitikens floskelspel för gallerierna. Ett diskussionsklimat där vi inte bara kan utan också vågar ställa de avgörande frågorna. För detta så behövs yttrandefrihet i våra public service-medier. Allt står...

Pin It on Pinterest