Blåa, om hösten

som vissna blommor

börjar de bli bruna i kanterna

 

Följer logik

så enkel att Abel

borde ha kunnat gissa

i förväg

Read more
Den sköra tråden

Den sköra tråden

Några ord till minne av de döda som denna vecka fallit i striden om vår mänsklighet i Trollhättan, Syrien, Palestina, Jemen, Nigeria och i Medelhavet: One Strand Without love we all fall when a strand is broken all the pearls are gone   So string them close together! carefully like clasping hands   Lips merging in melting fire a mother seeing the future in newborn eyes   Friends dying to be together and friends dying together one strand   Only one strand let each pearl adorn the world   Sing them close together! sing your hearts out   Beyond hope and fear burns a beacon bright   Without love we go out like the tide Läs också: Till Damaskus Tiggares ögon Delta i dialogen! Kommentera nedan, kontakta oss för nyhetsbrev per email, och följ Daniel Hansson och Terra Religata på Twitter för updates om #ReconnectionActivism och nya blog posts!...
Kall hemkomst, Del 7: Till Damaskus

Kall hemkomst, Del 7: Till Damaskus

Kvinnan går fram vid sidan av gatan Hela världens lidande i hennes ansikte   Bakom henne, Damaskus Stegen har fört vidare men ändå så beträder hennes trötta fötter samma jord   Vi passerar varann, jag lyfter mitt ansikte Det är då jag ser det: Hela världens lidande i varje ansikte   Onda som goda, sida vid sida Pärlorna på samma band   Stämmorna är många men musiken är densamma varje dans en variation   Och det är då jag ser den återspeglad i ett fönster: Hela världen i ett ansikte   invid vägen mötande sig själv   Vad är #ReconnectionActivism? Läs även: Del 1: Isvind Europa Del 2: Unga män (Om föraktet för svaghet) Del 3: Draksådd Del 4: Bedårande barn (Att ta vara på sin broder) Del 5: Inte i dag Del 6: Vår stund Del 8: Ge oss liv   Delta i dialogen! Kommentera nedan, kontakta oss för nyhetsbrev per email, och följ Daniel Hansson och Terra Religata på Twitter för updates om #ReconnectionActivism och nya blog...
Var är smärttröskeln?

Var är smärttröskeln?

Under två dagar denna vecka besökte plötsligt mer än 600 personer mitt tidigare blogginlägg om “Pain Threshold” (Smärttröskeln) – min hastigt ihopklippta ”protestfilmskiss” mot Israels massmord av barn i Gaza. Efter att Mikael Wiehe delat inlägget på sin Facebook-sida så gillades filmen av mer än 1000 personer som spred den som en löpeld i varje län i Sverige, Norge och Danmark, med mer än 1400 delningar på två dagar! Mer än 500 personer såg också filmen på YouTube och min Vimeo-kanal. På Wiehes sida har filmens tittare uttryckt sin förtvivlan, vrede, sorg och vämjelse över Israels krigsbrott mot barnen i Gaza. En diskussion om filmen som du är välkommen att delta i har också kommit igång i kommentarerna till mitt ursprungliga blogginlägg. Det verkar som att Skandinavien har fått nog! Palestinakonflikten hettar upp igen, och Israels genocidala belägring av Gaza fortsätter. Israeliska politiker och samhällsdebattörer kräver ökad legal rasdiskriminering, och vissa av dessa manar – som jag tidigare skrivit om – öppet och ordagrant i vanliga israeliska tidningar till FOLKMORD på palestinierna som den slutliga lösningen på Israels problem! Många röster börjar tala om en ny Intifada, och för att kasta bensin på elden så bestraffar nu Israel hela palestinska familjer kollektivt genom att jämna deras hus med marken som hämnd för brott som enskilda familjemedlemmar anklagas för att ha begått. Human Rights Watch fördömer detta utomrättsliga vansinne i termer av krigsbrott. Med sitt val av bestraffning så säger Netanyahu, “Vi kommer att utplåna era hem och en gång för alla fördriva er från era fäders land.” Provokationen är genocidal, och tillsammans med den senaste tidens förnyade bosättningar på...

”Allt är väl, det gäller inte oss…

Read more
Kall hemkomst, Del 4: Att ta vara på sin broder

Kall hemkomst, Del 4: Att ta vara på sin broder

Foto: Joakim Jalin, från Stefan Jarls film ”Ojämlikhet dödar” Ojämlikhet är inte ett en ideologisk abstraktion, utan en fråga om liv och död. Detta är inte ett grundlöst påstående utan ett väldokumenterat faktum, som i dag blivit en skiljeväg även i Sverige. Inte bara i USA och ett Europa sargat av den globala finanselitens härjningar, ”åtgärdade” som dessa brott mot mänskligheten blivit genom ytterligare åderlåtning av folket under sken av nödvändig “åtstramning”. Den engelske komikern Russell Brand har under den senaste tiden blivit något av en rebelledare mot nyliberalismen. Han summerade problematikens skiljeväg med följande ord: “The question will become, ‘Should we have a more equal society?’ or ‘Should we bolster our means of oppressing people?’” Inför det stundande riksdagsvalet i Sverige betänker jag den tidlösa historien om Kain och Abel. På plats bevittnade jag under många år hur USA till fullo blivit the Cain Civilization där bröder mördar varann direkt eller indirekt i profitens heliga namn, i en anda där individens självförhärligande på gemenskapens bekostnad befästs med socioekonomiskt våld, hycklande bedrägeri, massövervakning, vapenmakt och militariserad polis. Även i Sverige måste vi nu välja sida mellan brodermordets självrättfärdigande logik och ett samhälle där vi värdesätter och tar hand om varandra. För att rättfärdiggöra blodet på sina händer efter mordet på Abel säger Kain, “Skall jag taga vara på min broder?” I en cynism bortom all sans så låg just denna fras från Första Mosebok till grund för namnet på den militärkampanj som Israelerna igångsatte efter kidnappningen av tre Israeliska tonårspojkar i Juni. Denna kampanj – Operation Brother’s Keeper – utmynnade sedan i det fullskaliga krig där Israel mördade nästan...

Pin It on Pinterest