Det blev en till dikt i min serie Kall hemkomst. Den heter ”Tiggares ögon”. Min fråga är, vad ser du i den tiggandes ögon? Och vad ser denna människa i dina egna?
Har aldrig fått lära mig läsa
någon annan bok
än era ansikten
Förstår inte vad ni säger
men det finns mycket
som inte behöver sägas
Många passerar så nära
att jag nästan kan röra
vid era liv
Varje dag
Jag skulle vilja resa mig upp
Kasta mina trasor
Osynliga bojor
Men som ett bi får jag aldrig ge upp
Muggen är nästan tom
Jag måste tro
Att några ensamma
pollenkorn åt gången
En dag ska fylla
min kupa i ett land
där mjölk och honung
flödar för oss
Läs även:
Del 2: Unga män (Om föraktet för svaghet)
Del 4: Bedårande barn (Att ta vara på sin broder)
Delta i dialogen! Kommentera nedan, kontakta oss för nyhetsbrev per email, och följ Daniel Hansson och Terra Religata på Twitter för updates om #ReconnectionActivism och nya blog posts!
Senaste kommentarer